Wake up to reality, you´re only dreaming.

Jag vill inte vakna, snälla telefon sluta ring och låt mig fortsätta sova. Vill vara kvar i drömmarnas underbara värld långt bort från min egen. Nu har jag sakta dragit mig upp till sittande ställning och jag orkar knappt hålla te koppen. Jag känner mig så ensam men det kanske e jag som drar mig undan..
Igår var jag och Xenia på vårat gamla stammisfik där vi satt hela gymnasietiden. Varenda kväll satt vi där och rökte bort timmarna och drack te. Gud va mycket känslor som sitter i dom väggarna! När jag var 16 och grät över min första kärlek satt jag där. Alla skratt, alla bråk, alla besvikelser och all tonårslycka finns bevarat där inne. Det var sjukt mycket minnen! Ibland önskar jag att jag kunde gå tillbaka till den tiden.

Jag önskar att jag kunde hjälpa dig mer älskling! Jag vet att allt är skit och jag vill ta dig bort från det min sol men jag är själv trasig. Önskar att det var annorlunda men tyvärr tar trasigheten och ångesten över kärleken ibland,  Men det är du och jag föralltid!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0