Tänk om alla bara kunde få må bra hela tiden.. Hur skönt skulle inte det va?
Jag mår fortfarande prima! Jag är glad och lycklig, skrattar och sover bra(ibland lite för bra). Känner mig som värsta livs njutaren.. Jjag har nog inte mått så här bra på jag vet inte hur länge. Det gör mig rädd! Jag kan inte njuta av det.. Jag känner mig som en tickande bomb. Så tråkigt att man ska behöva känna så.
Jag känner hur jag sakta men säkert lockas in i den sjuka spiralen. Rörelsen, religionen, Vi är alla ensamma, sittandes i våran egna lilla låda med väggar av ångest och självhat. Inlåsta i våra egna världar av kyla och rädsla. Det vi har svårare att se är att runt omkring oss finns där ett hav av offer som även de är sittandes i lådor. Precis lika ensamma och skrämda som du och jag. De går igenom just exakt vad du går igenom, de känner precis vad du känner. Men dom kan inte se dig och du kan inte se dom, för vi ser bara våra egna väggar av krav och fantasier. Inget annat existerar. Likgiltiga inför världen utanför. Vi har glömt hur man ler, hur man är fri. Utan våran sjukdom tappar vi vår identitet. Vi är som frön. Vi måste bli vattnade så att vi växer. Tids nog blir vi alla till vackra blommor.
Jag känner hur jag sakta men säkert lockas in i den sjuka spiralen. Rörelsen, religionen, Vi är alla ensamma, sittandes i våran egna lilla låda med väggar av ångest och självhat. Inlåsta i våra egna världar av kyla och rädsla. Det vi har svårare att se är att runt omkring oss finns där ett hav av offer som även de är sittandes i lådor. Precis lika ensamma och skrämda som du och jag. De går igenom just exakt vad du går igenom, de känner precis vad du känner. Men dom kan inte se dig och du kan inte se dom, för vi ser bara våra egna väggar av krav och fantasier. Inget annat existerar. Likgiltiga inför världen utanför. Vi har glömt hur man ler, hur man är fri. Utan våran sjukdom tappar vi vår identitet. Vi är som frön. Vi måste bli vattnade så att vi växer. Tids nog blir vi alla till vackra blommor.
Kommentarer
Trackback
