Aurora.

Kan inte sova, e superpigg.. Har ett rus i kroppen som inte slutar... Hjärnan är fullproppad av tankar, minnen som svider! Vill men jag får inte!! Måste vara stark och klara av att kämpa med mig själv! Så mycket som jag har i mitt hjärta som ingen vet förutom jag och som ingen någonsin kommer få veta!! Så mycket känslor jag vill förtränga men som inte försvinner. Vad ska man göra när man har något som klöser en i bröset? Som vill hacka sig igenom ens själ? När man inte längre kan skrika, inte gråta, inte känna. När man bara är tom. Man har använt upp alla sina känslor, nu finns det inga kvar, man har gråtit alla sina tårar, nu e dom slut. Man har skrikit tills lungorna går sönder fasst det är aldrig någon som har hört det för det kommer inget ljud från mig! Det kommer bara ett falskt leende, en glad röst och ett högt skratt. Jag har lärt mig hur man fejkar och jag är jävligt bra på det! Jag har lärt mig vad jag ska säga för att folk ska sluta fråga. Jag vill stoppa fingrarna i halsen och kräkas upp allt äckel. Allt det vidriga som finns inom mig. Den ända frågan som jag frågar mig själv varje morgon är, är det värt det? Kommer det bli bättre? Förändras? Kan man läka en trasig själ? Kommer jag någonsin kunna somna sött, sova utan mardrömmar och vakna utan att ha ett hugg i bröset av ångest. Jag vill vakna på morgonen och känna att det här kommer bli en bra dag. Jag vill kunna känna att min familj och mina vänner tycker om mig villkorslöst, Att jag inte behöver vara på ett speciellt sett för att dom ska acceptera mig utan att jag kan vara precis som jag är och dom kommer fortfarande älska mig.. Jag vill kunna lära känna en människa i mer en 5 minuter utan att tänka dom tycker inte om mig.. Allt är en jakt på att nedvärdera mig själv, Hittar hela tiden nya bevis på att jag inte duger.. Vad har fått mig hit? När började det?? När kommer det sluta? Kommer det att sluta? Eller är ända utvägen att avsluta det själv???

Det här var verkligen ett bevis på att jag är mycket bättre på att skriva en att prata.. Det var länge sen jag öppnade mig så här mycket...... sorry!!