Aurora.

Nu sitter jag här med sån jäkla kärleksångest!!! Har precis tittat klart på The notebook och som vanligt kan jag inte låta bli att gråta lite och bli sådär varm i hjärtat som man bara blir åt riktig kärlek!! Undra om man någonsin kommer att få uppleva sådan kärlek? Jag älskar att vara förälskad!! Kär har jag bara varit en gång och det var ingen nyttig kärlek för mig, mer som en besatthet. En hat/kärlek. Men finns det nånting bättre en att vara förälskad? Att ha fjärilar i magen och le som ett litet barn varje gång någon nämner hans namn.. Vill ha det nuuuuuuuuuu!!! Det är slut på ensamheten! Måste ut och leta och inte sitta hemma och vara bitter som en tant och tro att jag kommer träffa på kärleken på konsum liksom. Men var hittar man igentligen kärleken? Man kan ju inte dra hem nån från krogen 5 i 5 precis och tro att det är ens livskamrat.. Jag vet att man oftast träffa kärlek i skolan och på jobbet och det är faktiskt sant! Träffade min första riktiga pojkvän i 1an på gymnasiet och på jobb har jag träffat många killar för man lär känna folk på ett annat sett! Men om man jobbar på ett cafe på östermalmstorg där man börjar jobbet kl 7 på morgonen så man ser ju ut som ett lik, blek med rödsprängda ögon och en ruffsig bulle på huvudet och man inte har några planer på att ta upp skolböckerna är det kört för mig då? haha kommer nog att få fortsätta drömma om att min drömman ska kliva in på konsum, att vi ska titta på varandra och det ska va love at first sight.... Jo jo det kommer hända!!!

Ha en trevlig och förhoppningsvis snabb jobbvecka! Pussar!!!!!